Graylingbloggen

Att betala eller icke betala

Publicerad den 25.03.2011 av Jesper Wendel

Dagens inlägg på Same Same But Different var ett gästinlägg från Theresia Erneborg som driver bak- och godisbloggen Söta Saker. Ämnet var förhållandet mellan bloggare och PR-konsulter där Theresia bland annat hävdar att PR-konsulter borde vara beredda att betala för att få sina kunders produkter och tjänster omskrivna i bloggar. Hon skriver bland annat följande:

”Som bloggare får man ständigt en massa mer eller mindre vansinniga erbjudanden från PR-byråer och andra aktörer som vill tjäna pengar på ens blogg. […] Till priset av några paket mjöl, en ny elvisp eller ett par chokladkakor vill företag och PR-byråer alltså ha reklamplats på Sveriges största plattformar för just de läsare som de vill nå. En reklamplats som i en tidning med samma mängd läsare skulle kosta betydligt mer än så.”

Kontentan är att bloggarna borde inse sitt eget värde och PR-konsulterna bör göra detsamma. Jag skrev tidigare här på graylingbloggen om just betydelsen i att förstå värdet av bloggare och bloggosfären och att faktiskt ta de nya makthavarna på allvar. 

I mångt och mycket håller jag dessutom med om att blogg-skribenter bör förstå sitt eget värde samtidigt som PR-konsulter inte bara ska försöka pracka på bloggosfären en massa produkter utan att ha gjort sin hemläxa först.

Dock håller jag inte med om att ett företag eller en konsult alltid måste vara beredda att betala för utrymme hos bloggare. För det är just det som är poängen med PR. Vi arbetar med kommunikation i icke-köpta kanaler, inte i köpta.

Det är inget att hymla om att vi konsulter gärna ser att våra kunders produkter och tjänster omtalas i press, bloggar eller i sociala nätverk. Det är det vi får betalt för. Poängen med att skapa uppmärksamhet i icke-köpta kanaler är den trovärdighet som skapas när någon annan än ett företag talar om en produkt, vare sig det handlar om en bloggare, journalist eller en konsument i ett forum.

Vad vi på Grayling ständigt försöker göra är att paketera våra kunders budskap och nyheter så att dessa blir intressanta för ambassadörer som bloggare och journalister. Att erbjuda en bloggare produktprover eller material för att hålla en tävling för sina läsare är ofta ett lättillgängligt sätt att nå ut till rätt målgrupper. Detta betalar vi aldrig för, just eftersom budskapet inte skulle bli lika trovärdigt om vi köpt utrymmet. Vi vill ju att skribenten i fråga ska vilja skriva om våra kunders produkter och tjänster, annars är det ingen poäng. Precis som för journalister finns det även för bloggare alltid möjligheten att vänligt men bestämt tacka nej till ett erbjudande om att skriva om en produkt eller tjänst.

När vi tar kontakt med bloggare som har en läsarkrets som är intressant för våra kunder försöker vi ständigt vara medvetna om att erbjuda något som faktiskt är intressant för både skribenten och målgruppen. Annars blir det inte relevant, varken för oss, vår kund, skribenten eller läsaren.

Vad vi försöker göra är att erbjuda intressant material och intressanta vinklar som bloggaren i fråga kan tycka är intressant att skriva om, inte bara slänga ut produkter till höger och vänster och hoppas på att någon kanske skriver något positivt.

Det finns PR-konsulter som gör ett mer eller mindre bra jobb gällande att grundligt undersöka de medier som de försöker skapa uppmärksamhet i. Exemplet med glassmaskinen i nämnda blogginlägg, är kanske ingen höjdarpitch men heller ingen katastrof. (Det ska tilläggas att det inte är vi på Grayling som ligger bakom glassmaskinen). Tidningar, TV, bloggar och andra medier får liknande erbjudande varje dag och det är upp till respektive media att göra en bedömning om det kan vara intressant eller inte att skriva om.

Faktum är att många journalister inte skulle klara sig utan företag och konsulter, särskilt testreporters, som testar allt ifrån köksmaskiner, telefoner, bilar, skivor med mera. Dessa journalister är beroende av ett ständigt flöde av produktnyheter för att deras arbetsdagar ska fyllas med innehåll. De får eller får låna produkter helt gratis för att göra en professionell bedömning av kvalitén. Hade företagen betalat för testerna, hade bedömningen varken blivit objektiv eller rättvis. Det är upp till företagen att göra så bra produkter som möjlighet. När sedan en journalist eller bloggare ger ett positivt betyg blir pay-offen så mycket större om bedömningen kommer från en objektiv källa istället för betald ambassadör.

Jag vill avsluta med ett citat som belyser ovan resonemang väldigt väl. Det kommer från David Pogue, teknikredaktör och bloggare på New York Times.

”Like it or not, PR people make professional critics’ lives possible. Behind every review—of a restaurant, Broadway show, book, or tech product—there’s a PR person whose job it is to notify critics of something new, point out its newsworthiness and get any questions answered.”